9 januari 2015 Children of My Life: Ko Ko Poh
8 januari 2015 Children of My Life: May och Fanny
7 januari 2015 3 seconds: den roade åskådaren
6 januari 2015 3 seconds: den vänlige mannen
För det mesta redigerar jag mina bilder i svartvitt. När jag tänker efter beror det nog på att jag håller mig till Lightroom. Jag tror att det begränsar mig. Photoshop är ett svårare verktyg men jag blir mer nöjd med resultatet, även om det tar längre tid per bild.
Jag ska framöver överväga att behålla mina porträtt i färg allt oftare. Svartvitt ger en helt annan känsla till många bilder men färg kommunicerar också väldigt mycket, på ett annat vis.
5 januari 2015 3 seconds: En man från Sierra Leone
Jag träffade honom i en liten butik mitt emot vårt hotell i Florens.
Jag kommer inte ihåg hans namn men han talade bara franska, kom från Sierra Leone och kändes aningen sorgsen.
Parfoton bland dystra vinterbjörkar
Okej, den här miljön har jag funderat på att fota under rätt lång tid. I mitt huvud föreställde jag mig nog en lite mer somrig miljö.
Visst, det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig men jag och Marie fick ett par mysiga parbilder.
Bilderna i sig är inget avancerat, ett stativ, en trådlös utlösare och en kamera. Som vanligt släpade jag med för många prylar (extra objektiv, kamerablixt, reflexskärm) och nästa gång ska jag INTE ta med kanske-utrustning.
4 januari 2015 3 seconds: en skeptisk blick
Detta är ytterligare ett foto till mitt 3 seconds projekt.
52&52: Vecka 1
Under 2015 ska jag varje vecka välja ut en av de bilder jag tagit under den föregående veckan. Vilken kamera jag använt spelar ingen roll.
Denna veckan blir det ett självporträtt taget med min telefon framför en golvlampa i vardagsrummet.
Tricket med ett sådant här projekt är att börja starkt…
3 januari 2015 3 seconds
Sommaren 2014 startade jag ett fotoprojekt. Ja, eller det blev starten för projektet.
Mina kollegor och jag åkte till Florens tillsammans efter att skolterminen tagit slut. Självklart tog jag med kameran och medan de andra promenerade runt och kikade på kyrkor och shoppade loss på marknaderna så svansade jag runt och fotograferade människor.
Det var läskigt till en början men framåt andra dagen växte modet. Resultatet är detta fotoprojektet.
3 seconds, en hyllning till kortvariga möten med människor du aldrig kommer träffa igen.
Nytt år och en ny start
När jag var hemma hos mina föräldrar över julen fick jag sedvanligt med mig en kamera hem. Den stora ambitionen var att lämna tillbaka så mycket som möjligt men jag klagar inte. Sedan ett par månader tillbaka har jag klurat lite lätt på att prova analog fotografi och när jag berättade det för farsan sprang han upp till kontoret och plockade fram en Nikon F2 med ett gammalt 35mm objektiv.
Jag hade kanske tänkt mig en mindre avancerad kamera men det är synd att klaga!
Nyårsafton var för ett par dagar sedan och jag vill inte gärna avge nyårslöften men att fotografera analogt får bli ett projekt under 2015. Framför allt ska jag fotografera mer, men som sagt. Det är inget nyårslöfte.